Hanna – en blogkompis till mig – ställer sig så intressanta frågor. Denna frågan om mångkultur läste jag i hennes Facebook och jag böjade förstås genast tänka till. Min kommentar i hennes log blev:
“Kan det vara det där intressanta - likt och olikt - som människor ägnar sig åt och skapar runt omkring sig i olika gemenskaper ...? Jag älskar att tänka omkring såna frågor :D Vad kom DU fram till?”
Denna kommentar funkar ju i en snäll värld men är inte tillräcklig för vår komplicerade värld. Hanna svarade och fick mig att vakna upp genom att föra in både hedersperspektivet och slöjbärandet.
Hur ska man nu tänka då? Genast dyker en cirkel - med många cirklar omkring sig – upp i mitt huvud. Kanske man även borde ha strålar som delar segmenten i skivor? Alltså jag vill ha struktur i mina teorier :) Här kommer min MÅNGKULTURBILD. Jag utgick från Hundkäxblomman – kanske lite symboliskt. Små blommor som samlas i en liten gemenskap som samlar sig i andra gemenskaper som …. Där finns en kärna och olika vägar ut.
Kanske vi har något slags ganska grundläggande innerst inne. Eller är det bara något man vill tro? Kan vi enas om och omfatta några slags mänskliga grundvärden?
På samma gång går människor många olika vägar och gör sina val i livet. De kan göra sina val fritt eller ledas till val. Jag anser att allt är människoskapat. Människor skapar själva avarter i sin vardag. Vi värderar dessa uttryck – kulturuttryck – människopåfund. Ofta finns det någon typ av religion med – mer eller mindre skadlig.
Exepel på avarter är hedersmord, könsstympning, könsförtryck, fanatism, …..
Ur den lilla centrala gemenskapen kan man vandra utåt olika vägar och slå sig ihop med andra gemenskaper och bilda nya – på gott och på ont – valen gör vi själva – eller låter vi oss styras. Själv vill jag gärna tänka som så att jag vandrar inifrån kärnan med mitt ursprungliga bagage – är öppen mot det nya jag möter och mitt bagage fylls på – men jag tar starkt avstånd mot det jag tycker är fel och vill inte hamna i “fel” sällskap – gärna i annorlunda men inte i fel.
Någonstans i bilden i en hörna finns avarter som hederskulturer och någonstans finns kulturer som hyllar varandras framsteg och ser det som gemenskapens tillgång. När det gäller det senaste tänker jag på aborginerna som inte firar födelsedagar utan i stället när någon lärt något viktigt för allas bästa.
Vad är och gör gott för människor? Vad är avarter att ta tydligt avstånd ifrån?
I vilka kulturer vill man varandra väl och i vilka kulturer styr makter som gör ont mot människorna?
Vad är det för en kultur som låtits utvecklas där de romska barnen tvingas av de egna att stjäla och råna systematiskt i olika städer och vuxna romer gör sig förmögenheter på att förslava andra romer.
Ja-a … Vad är mångkultur? Vad vill vi med den? Vad är en sund människokultur och vad är en avartad människokultur? Hur ska vi kunna omfatta varandras kulturer?
Det är verkligen en brokig mängd kulturer – mångkulturen. Med vilken kultur hanterar vi mångkulturen på ett gynnsamt sätt?
Att börja med barnen är en framgångsrik strategi tror jag. Musik, teater … är också viktigt. Samt tydligt avståndstagande/fördömande till avarterna.
***
Ps. det blev kanske lite virrigt i denna (ups) sena timmen.
