Gud är tankar om livet och hur det ska levas.
Vissa behöver någon som talar om för dom hur dom ska leva och andra klarar att leva utifrån sina egna utsatta föränderliga vägar.
Vissa behöver en Gud som ska förlåta deras synder och andra klarar att själva leva utifrån sina uppsatta etiska överväganden.
Det värsta av allt är de som tror de kan göra andra människor ont i Guds namn. De som t.o.m. dödar i Guds namn. Det är det värsta av allt som har med Gud att göra.
Gud är missförstådd och misstolkad – om han nu finns/fanns … Gud har övergivit människorna. De är inte värda hans uppmärksamhet eller omsorg.
När jag var liten och fick följa med i kyrkan tänkte jag ofta:
“fy så falskt!”
“tror dom på detta?”
“fy så himla falskt!”
Människorna har gjort något viktigt och tänkvärt till falskt och fel!
Människor behöver skapa sig bilder av livet, livets ursprung, livets levande, livet tillsammans med andra, det egna inre livet, tänkandet, varandet ….
Frågan är hur mycket de hittar inom sig själva och hur mycket de behöver gå utanför sig själv!
Jag funderar ganska mycket på livsfrågorna och människors handlingar. Kyrkan står absolut inte för det som jag tycker den borde stå för och leva efter – jag lämnade alltså statskyrkan. Jag betraktar kyrkan endast som en del av vår kulturhistori.
Själv försöker jag leva mitt liv så väl jag kan. Är jag dessutom till gagn för någon annan så har jag lyckats lite.
Veckans Bloggtema.
***
Prenumerera