Kent Persson (m) har utsetts till ny partisekreterare för Moderaterna. Bra tycker jag! Nu hoppas jag på lite action efter en alldeles för lugn och passiv tid. Jag började sakna Per Schlingmann (m) riktigt rejält. Under hans tid hände mycket och jag gillade det mesta.

Gillar också hur Kent Persson (m) formulerade sig. Det handlar om att känna till människors vardag och lyssna in människors behov. Det handlar inte om att sätta ngn idéologi före människorna. Politiken är till för människorna!

När det gäller sossar och vänster framstår det ofta tydligt att idéologin går först. Men det oreras högljutt om solidaritet och rättvisa i ett ordflöde som alltid visar sig vara tomt när det gäller. Kolla bara på solidariteten inom/mellan LOs förbund – helt obefintligt.

Nu vill jag verkligen se Nya tag för de Nya moderaterna – i människornas/me3dborgarnas tjänst!
---

Ken Persson på Newsmill.

Jag håller faktiskt med Aktuellt idag. Jag saknar uttalanden och tankar om visioner för Sverige från regeringen och framförallt moderaterna. Det har jag saknat länge!

Tycker det hände mycket mer och en massa spännande inom politiken när Per Sclingman (m) var partisekreterare. Inte för jag vet om det är rättvist att “skylla på” partisekreteraren men lite tror jag.

Det har varit alldeles för mycket krishantering och ekonomi! Alldeles för lite om hur man tänker sig välfärden framöver.

Det räcker inte att prata om nödvändigheten av högre pensionsålder utan man måste verklighetsgöra varför och till vad!

Lite tråkigt att Nya moderaterna inte lyckats förekomma denna kritiken!
---

Ett parti som älskar människor – ja det är ju viktigt!
Jag tycker det är förfärligt med vänster- och högermänniskors hat och aggression mot vissa människor så som detta uttrycks  tex vid demonstrationer. Dessa destruktiva vänster- och högerkrafter ska alltid fördömas.

Sysslar man med politik borde utgångspunkten alltid vara omsorg om människor och inte hat. Nu är det ju inte alltid så – tyvärr!

Upplyftande banner och passande på Alla Hjärtans dag :)
---

Apropå att (s) anklagar (m) för att ha stulit deras begrepp – precis som om man skulle kunna äga begreppet “rättvisa” – korkat!

“

Vad är skillnaden mellan term och begrepp?

Begrepp är ett mångtydigt ord. Det kan ha olika betydelser i olika sammanhang:
”Han har inget som helst begrepp om ekonomi.”
”Demokrati är ett mångtydigt begrepp.”
”Rikssvenska är ett ofta använt begrepp i dispyter om vad som är rätt och fel.”
”Skev – ett nytt begrepp för genusforskningen”
”Polisen skulle stå i begrepp att avvisa någon”
”Livskvalitet är ett begrepp för framtiden.”
”Teater Mars har blivit ett begrepp inom finlandssvenskt teaterliv.”
”Vi måste reda ut begreppen.”
Terminologiarbete, som är en gren av språkvårdsarbetet, syftar till att utveckla olika fackspråk så att de så bra som möjligt duger för en precis och entydig kommunikation. I terminologiläran, som terminologiarbetets metoder och principer vilar på, används begrepp och term i sinsemellan klart avgränsade betydelser. Begreppet står här för människans inre bild eller den mentala föreställningen om företeelser i verkligheten, t.ex. föremål, händelser, väsen eller processer.
Ett begrepp som anknyter till en grupp företeelser i verkligheten (t.ex. träd eller cykel) kallas för allmänbegrepp och ett begrepp som anknyter till en enda, en unik, företeelse i verkligheten (t.ex. Kaknästornet) kallas för individualbegrepp.
Eftersom begreppen bara existerar i föreställnings- eller tankevärlden måste vi ge dem benämningar när vi kommunicerar. Vi förser dem då med ord eller uttryck, i fackspråket kallat termer. Termen kan liknas vid en etikett som man sätter på begreppet. Det begrepp som beskrivs med definitionen ”högvuxen, icke klättrande vedväxt med genomgående huvudstam” etiketteras med termen träd på svenska, arbre på franska och muorra på nordsamiska.
Kärnan i terminologiläran ligger i de inbördes relationerna mellan företeelser i verkligheten, begrepp i föreställningsvärlden samt termer och definitioner i den språkliga världen. I terminologiarbetet är det, om det skall vara framgångsrikt, fundamentalt att hålla reda på de tre världarna och att hela tiden veta var man befinner sig i diskussionen.

” enligt SPRÅKNÄMNDEN.

Jag lyfter ut det sista stycket:

Kärnan i terminologiläran ligger i de inbördes relationerna mellan

1. företeelser i verkligheten,
2. begrepp i föreställningsvärlden samt
3. termer och definitioner i den språkliga världen.

I terminologiarbetet är det, om det skall vara framgångsrikt, fundamentalt att hålla reda på de tre världarna och att hela tiden veta var man befinner sig i diskussionen.

Alltså detta tycker jag är himla intressant och det passar ju utmärkt att relatera till i den politiska debatten. Jag kollade upp detta just med tanke på att sossarna anklagar alliansen för att ha stulit “deras” begrepp.

Själv tyckte jag för länge sedan att det var konstigt att vänstern (s+v) ansåg att de hade ensamrätt på vissa begrepp och jag skrev till Schlingman som tips att jag tyckte att (m) skulle nyttja begrepp som “rättvisa” och sätta moderat tolkning – i syfte att utveckla den politiska debatten.

Ingen kan ju äga begreppet “rättvisa” endast beskriva sin mentala föreställning av begreppet kanske mot bakgrund av företeelser i samhället.  Som term kan “rättvisa” inte vara yvigt utan måste definieras. I den politiska debatten är det ofta alldeles för yvigt använt!

Hur ser socialdemokratisk rättvisa ut?
Hur ser moderat rättvisa ut?
Hur ser miljöpolitisk rättvisa ut?
Hur ser kristdemokratisk rättvisa ut?
Hur ser (v), (sd), (c) och (fp) rättvisan ut?

För oss medborgare är det mycket viktigt att RÄTTVISA beskrivs tydligt ur de olika politiska perspektiven!

Själv har jag fått nya insikter genom Språknämndens förtydligande av term/begrepp – TACK!
---