9. september 2010 11:30
by Birgitta
2 Kommentarer
Varför trampar alla journalister på i samma gamla mönster när det gäller frågeupplägg, frågor mm!? Det är fantasilöst och lite uttjatande. Ni får politikerna att låta ännu tjatigare än vad de kanske är eller egentligen inte är.
Jag skrev ett inlägg i TWITTER med tanke på hur journalister håller i sina valdebatter.
“Efterlyser mer kreativitet i valdebatten - framförallt från journalister! Har ni stagnerat? Bryt igenom gamla mönster!!! #tv4val #valet2010”
Jag kan ta ett exempel på vad jag menar.
I debatten framförs ofta “mer resurser” för att “öka kvaliten”. Med det spåret skulle man kunna tro att ju mer resurser desto bättre kvalitet. Det är inte sant! Det finns en brytningspunkt där kvaliten minskar trots mer resurser.
Varför inte hitta den brytpunkten? Var ligger den brytpunkten för olika verksamheter? Hur ser innehållet i respektive verksamhet ut när den nått sin brytpunkt?
Det är viktiga frågor!
Sådana frågor leder till diskussioner om innehåll – värdegrund – värdig vård – bemötande – kunskapsutveckling – inlärning – kompetenser – ….
Sådana frågor leder bort ifrån miljarddebatt – en massa miljarder hit och dit - överbjudande – …
När det gäller just ekonomin så borde den kopplas helt och hållet till blockens ideologiska bottnar. Låt debatten om statens kassakista – skatterna – kopplas till partiernas ideologiska värdegrund. Det är att göra politiken tydligare!
- Låt de politiska debatterna handla om olika områdens brytningspunkter!
- Se till att ringa in de politiskapartiernas idelogier i ekonomiska termer – hantering av skattekistans balans och resultat!
Sedan avslutningsvis …
- Varför driva debatter mellan politiska motståndare till krigliknande hets!?
- Varför inte skapa en mer akademisk diskussion mellan politiska oliktänkare!?
Men först måste ni – journalister – själva inse hur ni fortsätter trampa runt i en seg deg och vilja komma ur det degtråget.
Jag vill bara ha ett lyft i debattkonstruktionen.
---
Ps. En “varudeklaration” av journalisters politiska hemhörighet borde vara självklar – det skulle visa lyssnare och tittare respekt – ange en ökad seriositet i detta viktiga område med demokratins förtecken.