Fy så trist att lyssna på SD när det gäller EU! Hur kan man ha så himla fel åsikter och tankar!

Världen behöver verkligen MER samarbete och inte mindre! EU behövs också som motvikt till USA i världspolitiken!

Medlemsländerna i EU behöver verkligen anstränga sig för att styra sina länder mer ansvarsfullt och inte leva över sina tillgångar. Ofta visar det sig tydligt att vänsterpolitiker pratar mycket och gärna om solidaritet – det gäller då alltid att ANDRA ska betala skulder som behöver betalas. Andra än de själva.

Om grekerna har pensionsrätt vid tex 50 år men inte längre klarar att finansiera detta – är det då rimligt att länder som har pensionsålder vid 60 eller 65 ska betala så grekerna kan fortsätta med sin låga pensionsålder!? Självklart att grekerna måsta dra åt sin egen svångrem! Det är solidaritet och det motsatta snyltning.

När det snackas om solidaritet behöver det verkligen granskas noga i sömmarna! Det har jag aldrig hört att journalister tar tag i! Dåligt!

Fler borde verkligen ställa sig frågorna:
---

Vad är solidaritet och vad är att vara solidarisk?

Snygg dräkt har Monica Gren (s) i debatten idag! En röd tjej i blå skrud. Men egentligen tänkte jag skriva om “mer barr än skog” som Göran Hägglund (kd) sade i en debatt om media.

Han menade att debatten ofta präglas av att detaljer lyfts fram på bekostnad av belysning av helheten. Media har en förkärlek för detaljer. Jag skulle vilja säga att det präglar ofta frågeställarna i Riksdagen. Där lyfts fram enskilda händelser med ansvarstillhörighet i kommunerna och debatten blir då mer ett slags tjabbande bara för att ha något att “visa upp” från oppositionen i Riksdagen. Ibland är det riktigt uttråkande att lyssna.

Monica Gren (s) är ett praktexempel och likaså Hillevi Larsson (s).

Jag vill uppleva en debatt i övergripande frågeställningar där de olika partiernas inriktning blir tydliga. Jag vill inte höra en debatt i Riksdagen om en enskild händelse på ett äldreboende där kommunen är den som brustit i tillsyn. Sådant sker både under vänster- och högerstyre i kommunerna. Det är kommunerna som bär ansvar för tillsyn och kompetens i välfärdsverksamheterna.

I valtider är det särskilt märkbart hur barren får utrymme på helhetens bekostnad.
--- 

Media är verkligen en riktig skurk här. Likaså när de låter enskilda personfrågor för företräde framför viktiga politiska frågor.

Ja jag är väldigt kritisk till media – Public Service! Någon måste ju vara det. Kanske är det hat/kärlek? Nyhetsprogram är oerhört viktiga för mig – vill helst inte missa några nyhetsprogram eller debattprogram om politik och samhällsfrågor.

Politik är både kul och intressant – det berör oss alla – det handlar ju om vår vardag … nu … och i morgon!

Viktigt värre alltså!

Nu ska jag se vad jag tänker omkring ett ämne som efterlyser artiklar ... “Vapenexport” på Newsmill.

Med rätt att tänka även impulsstyrt och med svävande analys ....

Bakgrund: Världen består av människor och vapen - krig och försvar ....
Önskan (orealistisk idag dock): En värld utan vapen och krig där människor lever i fred med varandra ...

Sverige har tydligen kompetenser inom vapenindustri och vapenproduktion sedan ett bra tag ...

Jo jag tycker nog vi ska vara med - inte bara för arbetstillfällena - det handlar ju också om att vara med i bekämpandet av det onda i världen.

Med de insikter om världen och vissa människors illvilja kan man inte bortse från behov av redskap läs vapen i arbetet mot terrorism och brott mot mänskligheten.

Det är naturligtvis viktigt att det i Sveriges Riksdag råder majoritet för svensk vapenindustri. Därefter är det viktigt att skapa regler runt denna industrin.

Men! Jag kan tycka att det är naivt att ha en princip som säger att vi inte ska handla med ett land som  Saudi p.gr.a. vi inte "gillar" styret där. Så som det låter i mediaflödet! Det ger ett väldigt naivt intryck!

Vem man ska ha handelsförbindelser med inom denna industri måste kräva mer insiktsfulla ställningstaganden. Det får aldrig bli ett smalt tunnelseende enligt orealistiska idealisters eller vissa media-aktörers röster.

I dylika utrikesfrågor kräver jag som vanlig medborgare att det finns ett bredare samförstånd mellan de mer ansvarsfulla partierna. Med ansvarsfulla partier menar jag partier som har ett förtroendeskapat politiskt program för Sveriges bästa i den tid vi lever nu …. och som tillsammans kan bilda majoritet i sakfrågan.
---

Ibland blir debatten helt sned! Den görs sned. Oppositionen i sin ambition att hitta fel kan t.o.m göra en mycket ovanlig situation till något generellt.

Så blev det när riksdagskvinnan (s) från Arjeplog debatterade Apoteken och tillgängligheten. I Arjeplog har man långt till ett Apotek men i utvärderingar är det uppenbart att människor har en ökad tillgänglighet till Apoteken sedan monopolet bröts. Sedan finns det några ganska få undantag tex de - som bor i Arjeplog  - som inte fått ett Apotek tillräckligt nära för att vara nöjda.

Det blir en debatt i eget syfte nästan – den kan ju definitivt inte göras generell. Ska politiker och riksdagspersoner debattera i eget syfte? Riksdagspersonen (s) från Arjeplog blev kallad Monopolkramare och så framstod hon samtidigt som hon verkade ha svårt med proportioner.

Ibland blir frågeställarna lite löjliggjorda av sig själva i sin ambition att opponera på den förda politiken. Man framstår som felfokuserade detaljletare utan helhetsperspektiv – så gör man det enkelt för sig men det framstår föga skickligt eller skärpt.
---

Det är mycket behagligt att lyssna på Maria Larsson (kd). Hon är också alltid så insatt och visar ett genuint engagemang för sina frågor.

Det är verkligen intressant att följa debatter och frågor i Riksdagen – ja inte alltid förstås. Förmiddagens debatt om arbetsmiljön var föga fängslande – mer uttråkande. Ämnet är naturligtvis väldigt viktigt men ledamöterna lyckades inte göra det intressant för fem öre!

Lena Hallengren (s) har också ett sympatiskt sätt som gör henne intressant att lyssna på. När jag såg och lyssnade till Lena Hallengren (s) idag började jag tänka på Stefan Löfven (s). Så intressant det hade varit att få ta del av hans tankar om hur han vill ta fram sitt lag! Vad sätter han upp som viktiga kompetenser och egenskaper? Vad gör att han väljer den och inte den? Hur formulerar han det gemensamma målet för sitt lag? Förutom att de har som mål att vinna nästa val. Ja hur tänker han nu? När får vi se hans “lag”?

Ett tips till Stefan Löfven (s) är att välj gärna Lena Hallengren (s) på ngn post och välj bort Ylva Johansson (s). Den ena behaglig att lyssna på och den andra urtrist att lyssna på, ja faktiskt lite av tjabbig kärring.

Kul att se Caroline Szyber (kd) – tydlig och klar – (kd) har ju flera unga stjärnor. Bra att/när de får komma fram!

Tänk så viktigt det är hur politikerna framträder i rutan. TV mediet har en stor och viktig plats i samhället och public service ett tungt ansvar. Att kunna lyssna direkt innebär att jag har första tjing på tolkningen och ingen som går in och tolkar för att sedan redovisa för mig och andra.
---

Direkt från riksdagen! Mycket intressant! Jag lyssnar på de olika partiernas företrädare i frågor som handlar om världen – mycket om “arabiska våren”, mellanöstern, demokratirörelser, mänskliga rättigheter … hur ska Sverige agera enligt de olika partierna ….??

Tonen är avslappnad hos de flesta vilket är mycket behagligt för mig som lyssnar och studerar framträdandena. Den enda som tog till brösttoner var Urban Ahlin (s) vilket inte var till hans fördel precis. “Hål i huvudet” sade han att Jan Björklund (fp) vice Statsministern har. Inte värdigt för en riksdagsledamot! Urban Ahlin (s) sjönk som en sten!

Varför ingrep inte talmannen vid detta språkbruk???

Jag har inte uppmärksamheten helt på debatten för jag sitter med datorn i knäet och bildbloggar – redigerar bilder och uppdaterar mina fotobloggar.

Lite kuriosa mitt i politiken – åh vad jag gillar män i snygga kostymer, vita skjortor och snygga slipsar – det har varit många idag :) En kvinna i mörkblått och pärlor runt hals och i öron var också jättesnygg. Hon var centerpartist. Mycket stiligt med mörkblått och pärlor. Klassiskt! Snyggt att titta på.

Vänsterpartisterna i riksdagen är mest trista att lyssna på – tex Hans Linde, Ulla Andersson och Josefin Brink - med undantag från Jonas Sjöstedt (v) som har en mer sansad ton. Hoppas han inte påverkas av sina kollegor som har ett trist och tjabbigt tonläge.

Carl B Hamilton (fp) är ofta intressant att lyssna på. Han har förmåga att ställa tydliga och relevanta frågor. Frågor kan säga väldigt mycket. Reflekterande frågor jfrt med intetsägande frågor, påhoppsfrågor.

När jag lyssnar på (sd) ledamöterna så kan jag inte låta bli att tänka att de fortsätter att vinna väljare bara genom övriga partiers oförmåga att tackla “deras” fråga. Bilden som islamska stater i världen visar upp om sig själva är odemokratiskt styre, religionsförtryck, kvinnoförtryck, brist på respekt för mänskliga rättigheter – ja ett tydligt människoförtryck alltså.

Stora frågor är alltså:

• Hur ska man få till en konstruktiv debatt inom politiken så att inte (sd) låts fortsätta äga frågan?
• Hur ska Sveriges hållning vara i denna komplicerade del av världspolitiken?

Medborgarna i Sverige – väljarna – behöver uppleva att våra ansvarsfulla partier  (s), (m), (fp), (c), (kd) och (mp) visar sig mäktiga att ta tag i denna frågan och göra den till sin och på ett sätt så att (sd) inte attraherar väljare som nu.

Jo det var medvetet att utelämna (v) ovan!

Journalisten summerar att huvudfrågan kommer att bli huruvida Sverige kommer att erkänna Palestina som en stat. Typiskt!

Min hållning i den frågan är att ..

• I det mesta utom denna frågan är jag optimist. Jag tror nämligen inte att människorna i mellanöstern kan samsas och leva i fred med varandra under överskådlig tid!
  Vad är att ha en realistisk syn på Israel/Palestina – frågan?
• Israel måste erkännas av alla stater för att Palestina ska kunna bli en stat!
  Hur länge ska man låta vissa länder vilja utplåna andra?
  När ska FN ta ansvar för sina handlingar?
• Hur realistiskt är det att tro att judar och muslimer ska uppföra sig civiliserat och sluta med barbariet de hållit på med i evigheter och än idag fortsätter med i Mellanöstern?

Kan det vara så att politiker blundar för visst och förskönar världen – låter orealistiska idéer och tolkningar styra beslut?

Jag bara undrar?
---

Debatt direkt från Riksdagen med frågor ställda till Anders Borg (m) finansministern.

Typiskt exempel på hur siffrorna flyger omkring i luften och där politiker (s) använder siffror och procenttal i syfte att attackera samt stärka sina egna argument – definitivt inte att bidra till att klargöra i sakfrågan.

Då blir det en tjafsdebatt som (s) beställt mot (m) i vår Riksdag.

Barnfattigdomen 11 % men i Malmö vart tredje barn säger Hillevi Larsson (s) som vill ha en mänskligare politik.

Då kan man undra vad en “mänskligare” politik är?

Sedan kan man ju förvänta att båda partierna strävar efter en “mänskligare” politik. Är det något parti som strävar efter en “omänskligare” politik? Frågan är vad man menar med “mänskligare politik”. Man kan säkert anta att Alliansen menar att de för en “mänskligare politik” än vad som fördes tidigare.

Vad leder egentligen denna typen av argumentation?

Hur skulle det kunna bli mer konstruktivt och mer intressant att följa riksdagsdebatterna?

Jag tycker att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna har “bitit sig fast” i en trist och kompetensfattig debatteknik – lite tidsfrånvänd och gammaldags. Undrar om de yngre (s)-ledamöterna trivs med de äldre partikollegornas fastbitande? (s) behöver verkligen förnyelse och utveckling – när ska de fatta?

Arbetslinjen mot bidragslinjen … ibland handlar det om att tjafsa om begrepp!
---

Anna Kinberg Batra (m) skriver om debatten idag.

Lyssnade på Interpellationsdebatten i SVT Forum mellan Lena Ek (c) och två (s)-are som ställt frågor. Det var en föga intressant debatt där den unga (s) – kvinnan hade en mycket osympatisk ton.

Varför den var så ointressant? Ja varför! Kanske för att det var svårt att förstå nyttan med debatten.

Vad gav debatten? Ingenting enligt mig som lyssnade.

För frågeställararna kanske att de fick chans att uttala missnöje med rådande politik som de såg det samt framhäva sin egen förträffliga politik som de såg den.

För den svarande ministern antar jag att det kändes som slöseri med tid eller möjligen som en av demokratins öppenhets avigsidor. Man får ju förmoda att Miljöministern har viktigare saker på agenda än att besvara dessa frågor.

Men jag förstår att detta är vår demokratis spelregler. Hur länge har de varit så? Kan man utveckla dem till något mer kreativt?

Nu är det utfrågning av Statsministern …. hoppas det blir intressantare …
---