* Politik är kul !!!! *

En artikel som man borde läsa om man engagerar sig i Ungersk politik. Den ger en förklaring till varför bilden av Ungern görs så fruktansvärt negativ i svensk TV.

Naturligtvis är det så att man informerar sig genom vänsterjournalister i Ungern.

Artikeln varnar just från risken att bli tillvänd om man bara tar till sig av ena bilden. Artikeln berättar att olika TV-kanaler kan berätta om samma sak men ge helt olika bild av den beroende på om man är vänster eller höger.

I Ungern undviker man att diskutera politik – det kan sluta likaväl i fiendskap som i vänskap beroende på om man tillhör samma eller olika sidor på den politiska skalan.

Jag skulle verkligen önska att svensk media kunde förmå sig att ge en mer nyanserad bild av Ungern än vad som nu sker. Bristfull journalistik minst sagt i vår Public Service.
---

SVT Forum är ett av mina favoritprogram i TV. Fantastiskt att kunna vara med och följa olika aktuella händelser var man än är. Jag besöker tex Riksdagen väldigt ofta här hemma ;)

Public Service är ett av mina favoritämnen – så dödens viktigt! Nu är en sådan stund.

Jag njuter.

Vad är “att vara i medborgarens tjänst”? – Lämna inte den frågan så snabbt!!! Den är ju jätteviktig och nonchaleras ofta i media. Kanske har inte alla journalister förstått detta uppdrag fullt ut …?
--- 

Men inte Annika Lantz i detta!!!!!!  Risk för TRAMS-stämpel -

SVT Forum om Public Service – websidan.

Mediernas kulturhistoria,

Det är ofattbart att journalister gör sig löjliga över att politiker lyfter fram familjen som drabbad av medias så kallade granskande metoder.

Media drar sig inte för att gå på barn till politiker i sin jakt på information, det vet vi ju! Media tycks inte sätta ansvarsfulla etiska gränser. Media tycks tro att de har all rätt i världen till vilka oetiska metoder som helst i sin jakt. Det tycker inte jag!

Kanske är det dags att skriva in människors rätt till etisk behandling av media i Mänskliga Rättigheter!

Politiker är människor! Kändisar är människor! Så ser inte media på dem alls! Det framkom med all tydlighet i Aktuellt igår med Lena Mellin Ab, Peter Wolodarski  DN och Roland Poirier Martinsson Timbro. De ser på politiker som robotar och vill inte tillåta politiker att nämna sin familj – hur drabbad den än är av medias framfart!

Ex.  Lena Mellin tycker Tolgfors är “vek och ynklig”. Annika Ström Melin “Skyll inte på barnen”.

Med detta förhållningssätt så är det klart att media jobbar med skygglappar för vad deras framfart får för konsekvenser för människor. Det måste bli ändring på detta!
--- 

I studio ett var Lena Mellin och Paul Ronge med för att diskutera Tolgfors utalande vid sin avgång som försvarsminister. Paul Ronge var den enda med kloka synpunkter i denna fråga hittills.

Undrar hur många TV- och radioprogram som ska ta upp frågan med vinkel på journalisternas perspektiv!? Massor förmodligen!

DN,  SvD, SvD,  SvD, Ab, Ab, SVT,  Studioett –SR,

Bra skrivet av Hans Wallmark i Kristianstadbladet.

Vilken rubriksättning! Sanslös!

Hur tänker man på SR när man formulerar en så fruktansvärt vilseledande rubrik?
Vad säger pressetiken?

Rubrik:

FOI misstänkter brott angående vapenfabriken

Med underrubriken:

“FOI misstänker brott mot offentlighets- och sekretesslagen i samband med Sveriges Radios avslöjande om vapenaffären med Saudiarabien och förbereder en anmälan till Justitiekanslern (JK).

I ett pressmeddelande pekar FOI på de handlingar som publicerats bland annat på Sveriges Radios hemsida sedan den 6 mars.”

När sekretessbelagda handlingar publiceras måste ju någon har begått ett brott! Självklart att det måste utredas! Ansvarig ställas till svars.

Det luktar illa om tillvägagångssättet och det är inte utan att man tror det har sina politiska förtecken. Det gagnar inte Sverige med denna typ av “avslöjanden”. Vem gagnar det? Jo de som politiskt är motståndare i sakfrågan möjligen. Minoriteten i sakfrågan får stor uppståndelse och media jagar ju scoop om än på ett oetiskt sätt.
--- 

Tänk om det är en v- eller mp-sympatisör som läckt!? Då är det riktigt illa! Brott mott demokratin och tystnadsplikten kan man säga.

Såg en liten snutt med Sverker Olofsson om “Krishantering för öppen ridå” från Mediadagarna i Göteborg strax innan tolv idag på SVT Forum. Sen bröts det!!!

Jag vill ju se och följa! Tycker det är väldigt intressant att lyssna på journalister och media-ansvariga diskutera sitt område. Himla intressant!

Särskilt kollar jag deras attityd/inställning till sitt arbete/uppdrag samt hur de ser sitt ansvar som “makthavare” i samhället. Vem ser de som sin uppdragsgivare? Vilken förmåga till självkritik framstår?

En intressant sak att studera är den evigt framträdande känsligheten för kritik journalister emellan. Här är man löjligt finkänsliga inom journalistskrået!

SANNINGEN är ofta inte ledstjärnan! Det trampas snåriga vägar inom media ibland fastnar trampet i seg gyttja. Tex när “källan” Mille M gavs bedräglig trovärdighet av media för att inte tala om “källans” utrymme i media. Sanslöst oseriös journalistik! Och det bara lämnas – varför inte jaga tongivande oseriösa journalister som man jagar politiker!?

Än kan man inte säga att det finns någon granskning av media inom den egen verksamhet! Tänk om vi en dag skulle kunna få en mediavärld som granskar och sanerar sig själva i sanningens och public service tjänst!
--- 

Tänk om!

Medieakademin,  Twitterbarometern 2012,

Först handlar det om extremhögern eller främlingsfientliga partier och strömningar i Europa.

- For the first, second … Jesse Jackson answers a question about far right parties in Europe.

• if you have a problem with rase, gender or religion you must face it
• you must address it – put it on the agenda – talk about it
• choose side – never be quite!

Tystnaden är en bekräftelse att det är OK.

Jag kan inte låta bli att tänka att samma gäller ju mobbning! I alla mina arbeten om mobbning och mobbningens verkningar har jag lyft fram betydelsen av civilkurage. Modet att stå upp och säga ifrån. Att inte vara tyst och vara medlöpare.

Men det är lika viktigt att vi säger ifrån när det gäller de främlingsfientliga på högerkanten som att säga ifrån när det gäller vänsterkantens ociviliserade uttryck mot oliktänkande. De är båda lika fördömbara!

Skolan måste sätta värdegrundsarbetet på schemat – gärna som ett eget ämne. Finns det något viktigare egentligen än att ta tag i hur vi är mot varandra! Inte bara lära hur de mänskliga rättigheterna är formulerade utan se till att i handling leva därefter.

Det värdegrundsarbetet vi kräver av skolan borde ju gälla samhället utanför skolan också. Här har journalister och programmakare i media mycket att ta efter.

I Sverige är vi bra på att “sopa” visst under mattan och man blir lätt beskylld för att vara si eller så när sådana “vissa” frågor lyfts. Tex när det gäller s.k. “invandrarfrågor”. Media bär ett stort ansvar här. Politiker har varit dåliga på att tackla frågan sakligt och allsidigt. Många uteblivna svar har gjort att misstro och fördomar utvecklats och främlingsfientligheten givits grogrund.

Tänk om man hade fått höra en analytisk diskussion enligt etiska principer (liknande de som finns inom forskningen) mellan mediaföreträdare omkring deras förhållningssätt och hur de genomfört sitt uppdrag i public service tjänst!

Jag efterlyser verkligen löpande utvärderingar av public service uppdraget! Både av mediaföreträdare själva samt oberoende utvärderare.

Vi tycker det är självklart att skolan ska hänga med och utvecklas.

Lika nödvändigt är det att public service utvecklas och tar mer ansvar – lever upp till “i allmänhetens tjänst”. Det förpliktigar!
---

Jag tycker inte att Public Service lever upp till de förväntningar man kan ställa. Jag tycker dessutom media har en alldeles för stor makt för vad de hittills klarat av att ta ansvar för.

Jag tycker inte att utomstående ska censurera utan att tryckfrihet ska gälla och värnas men jag efterlyser verkligen mer etik och saklighet – korrekthet!

Jag tycker att media och journalister skulle sanera inom sig själva – men det klarar de tydligen inte. Blir ngn journalist angripen för oseriösa inslag så rusar alla de andra till och försvarar. Jag vet bara en journalist som är totalt orädd – Jan Guillou. De flesta är fega medlöpare.

Ja det är ord och inga visor! Öppna debatten! Klarar ni av att vara kritiska mot varandra!? Kan ni utveckla den journalistiska kompetensen mot ökad saklighet och etik?

Jag har ett förslag som jag tycker ligger i tiden.

Inom viktiga ansvarsfyllda yrken har vi legitimation. Då kan man också frånta legitimationen om tex etiska regler inte följs.

Jag anser att man kan ha olika utbildningsnivåer för journalister. Jag anser att man bör införa legitimation för journalister som ska syssla med Public Service. Jag tror också att de själva skulle gilla att inte vara jämställda med sensationsjournalister eller skandaljournalister i lösnummerbranschens tjänst.

Framförallt vill jag detta för oss medborgares skull. Det skulle vara en typ av garanti att nyheter och samhällsinformation ges utifrån ett mer ansvarsfullt och seriöst perspektiv. Med tydlig gränsdragning mot kvällspost- och skandaljournalistik.

Skilj tydligt på oseriös och seriös journalistik!

Borde detta inte vara i yrkeskårens eget intresse också!?
---

Vi satt i bilen och hörde att nya moderaternas partisekreterare skulle intervjuas i Ekots lördagsintervju. INTRESSANT! tänkte vi båda och såg fram emot att få höra om förnyelsearbetet.

Tji! fick vi.

Journalisten var en egotrippare vars syfte var att klistra sig fast i två mediaskapade skandalfrågor – som absolut inte motiverade den tid dessa frågor fick i intervjun. En riktig TJAT-intervju.

1. Studiebesöksfrågan som media använde för att sänka den nytillträdde partisekreteraren – skandaljournalistik i kvällstidningsanda. Kan inte media och Public Service finna seriösa sätt att granska våra folkvalda??????? Klart de ska granskas men på ett kompetent och seriöst sätt. Bort med kvällstidningsjournalistik i Public Service – det är inte värdigt!!!!!

2. Partibidragen och här specifikt från från enskilda. Hur tjatig kan en journalist bli – eller rättare får bli i ett Public Service företag … om det vill betraktas som seriöst. Hur mycket tid lades på denna fråga på bekostnad av andra som skulle kunna ställas? Frågan är större än så och tänk hur kränkande LOs bidrag till (s) är för deras alliansmedlemmar!!!!

Denna intervju var en stor besvikelse och det sämsta jag hört på länge i journalistiskt arbete. Fattar inte hur Sofia stod ut – synd att hon ska behöva slösa tid på sånt här! Lite klass och kompetens kan väl ändå begäras av journalister i ett Public Service företag!!!!

Intervjuaren heter Tomas Ramberg.