Nu ska jag introducera ett nytt begrepp – likt “att göra en pudel” – fast detta handlar om "hur media gör en höna” utan både ägg och fjäder.

Jag valde “att göra en höna” för alla vet ju att en höna kan rusa iväg huvudlös. Precis som vi ser att media gör alltför ofta.

Jag vet att det finns seriösa journalister som gör ett mycket bra jobb och tänk om dessa fick mer utrymme och satt på mer framträdande poster.

Min kritik rör mestadels de som får framträdande utrymme inom public service, TV och ibland även radio när det rör det politiska området.

Som beteendevetare och mycket intresserad av politik blir detta lite av en hobby som jag odlar vid sidan av fotografering och bildarbete. Jag sitter ofta framför TVn och gör bildredigering. Jag följer de flesta debatter och SVT forum samt de olika partiernas kongresser mm

Ibland kollar jag den pågående forskningen inom media och politik.

Nu tillbaka till den huvudlöst springande hönan.

Vi har sett denna mediahöna jaga Kungen under hela hösten. Vi har sett mediahönan jaga drottningen för sin fars synder. En kriminell person får orättfärdig och oetisk publicitet genom den huvudlöst springande mediahönan. Den förfärliga företeelsen under kriget i Tyskland med nazisters förvärvande av judisk egendom och företagsverksamhet gör mediahönan till en jakt på drottningen då den riktas mot faderns synder. Aggressiva attacker mot kungahuset – mediadrev – en flock huvudlösa hönor. Som dessutom gärna belönar varandra i sina uppsåt.

En viss typ av mediapersoner blir en typ av mediaklan. Man skulle önska att journalister – de seriösa – hade stake att reagera.

Jag skulle önska en beskrivande forskningsanalys av Juholtdrevet. Media slår ifrån sig så fort kritik riktas mot dem men vem annan som helst begriper ju att media har “ett finger med i spelet”.

Tänk så intressant det skulle vara med seriös forskning av mediamakten – och så himla viktigt för demokratin.

När det gäller det utvecklade motsättningarna inom Kd tror jag faktiskt att media spelat en stor roll. En huvudlös höna har farit fram här också. Obs jag “skyller inte på” media. Jag studerar medias verkningar i vår demokrati.

Hur ofta har inte media – public service – tolkat Kd-s låga siffror med att de har en svag röst i regeringen – att de försvinner – …. Vilken banal analys de spridit! Den huvudlösa hönan har skapat en högst ytlig bild av ett parti genom en lat och oprofessionell analys. Tänk om media hade gjort en granskning i stället och noga undersökt vad Kd uppnått i regeringsställning. Det kräver mer av journalisterna naturligtvis och här brister förmågan ordentligt! Tänk så fel det kan bli!

Jag vill nog lova att folk regerar olika på budskap. Om budskapet är att de försvinner i regeringen eller om budskapet är att de fått igenom 90% av sin politik!!!!

Vilket ansvar upplever publik service att de har egentligen???!! Kanske behöver uppdraget stramas upp och tydliggöras?!

Sedan ett tips till mediahönor som vill tänka om:

Solidaritet används inom (s) som en alldeles tom floskel. Ett viktigt begrepp att ges en uttalad trovärdig tolkning i ord och handling. Hur visar man inom LO att man lever efter solidaritetens ideal? Eller gäller solidaritet inom (s) bara andra?

Se till att granska politiska uttalanden och företeelser seriöst!
---

Igår när jag kollade på AGENDA körde programledaren med den gamla vanliga trista mediataktiken vid utfrågning av Göran Hägglund (kd).

Man tar till laddade begrepp – här var det “utrensning” som programledaren hade fastnat för. Helt fel i sammanhanget!

Jag tycker inte det framstår som professionell journalistik utan mer som sensationsjournalistik á la skvallerpress.

Public service borde hålla sig för god för den typen av journalistik. Varför envisas media med detta? Kanske är det lättare att köra den stilen än att sätta sig mer in i ett område! Ja så är det nog!

Varje gång en journalist fastnar för denna ytliga väg så blottar journalisten den egna inkompetensen.

Göran Hägglund (kd) svarade dock mycket bra på de ointressanta frågorna.

Bra dock att GH var inbjuden till utfrågning efter det dryga riksmötet – resultatet därifrån var ju verkligen en aktuell och intressant bevakning.

Om en person uttalar att den inte vill sitta i vu om GH blir vald och det dessutom finns en som är lämpligare – hur kan då begreppet “utrensning” användas?! Föga seriöst!

Ord är viktiga!

Dessutom är det väl självklart att en partiledare måste ha lojala medarbetare i sin närhet! Mats Odell (kd) är inte värdig att längre inneha posten som gruppledare, enligt mig. Han har själv gjort sig ovärdig platsen och borde avstå den till förmån för en lämpligare riksdagsperson.

Ibland undrar jag om media – public service – tror att lyssnare och tittare är “dumma” och går på vad som helst. Även om de tror det så skulle jag önska att de hade en yrkesstolthet som skapade mer serösa frågor samt tog sitt viktiga uppdrag med mer ansvar.
--- 

Jag tycker det är väldigt intressant att studera hur nyheter presenteras, vilka som inbjuds och varför … för att kommentera olika frågor … samt fundera över syften eller brist på sådan i journalisters genomförande av inslag ….

Jag betraktar public service uppgiften som oerhört viktig. Här ligger en icke oväsentlig mediamakt och makt kräver ansvar. Media tar inte tillräckligt ansvar för den makten!

Jag önskar en professionell, seriös, saklig, allsidig belysning i aktuella frågor. Att bjuda in en eller två personer som uttalar sig i en fråga är verkligen inte allsidig belysning!

Lite kuriosa – tänk vilken mediaplats Stefan Löfvens mamma fått – man kan undra varför denna belysning blivit så populär bland mediafolk ….?

Vilken väg ska väljas …

… den högra framstår onekligen lite tydligare …
---

198 – 88 Göran Hägglund – Mats Odell efter en mycket lång procedur på Kristdemokraternas Riksting. Göran H fick alltså 69% av rösterna men hur ska han kunna känna glädje egentligen efter denna tid med hugg från de egna i sin rygg. Väldigt ofint av Odell tycker jag. Det finns väl ordning för hur partiledare ska utses och väljas inom Kd-partiet. Föga etiskt sätt detta. Från gruppledaren i riksdagen dessutom – ordentligt hugg i ryggen  som blev splittrande och drog ner hela partiet. Som medborgare vill man se partier som framstår som kompetenta och ansvarstagande.

Att en partiledare ges fullt stöd av sitt parti måste ju vara jätteviktigt i den fruktansvärt krävande och utsatta position som ett partiledarskap innebär.

Hoppas GH får ett bra lag att arbeta med och att han tänker noga på vem som bör bli Kd-s nye gruppledare.

När Mats Odell pläderade för sig själv och pratade om brottsligheten i Malmö och de äldre så tänkte jag på (sd)-s valfilm – skrämsel och samma väljargrupp ….

Göran Hägglund pratade mycket om barnens situation och att barnen måste bli en kärnfråga – det gillar jag.

Sätt barnens situation och behov på dagordningen nu – Kd!
---

Så har socialdemokraterna fått en ledare och han vill inrikta sig på framtiden och arbeta tillsammans med alla sina socialdemokrater. Hans tal innehöll “allt”. Han “klargjorde” att han är feminist och han pratade om jobb och (pyttelite) om miljö. Ett tal som var strategiskt planerat och alla verkar nöjda med. Allt var genomtänkt från varje ord till färgtonen på håret.

Jag vill gärna tro att Stefan Löfven kommer att bli bra för socialdemokraterna och bra som oppositionsledare. Det är inte så att folk vill ha en stark socialdemokrati egentligen utan mer vill ha en stark opposition – om man inte är sosse förstås.

Jag gillar hans ton! Jag hoppas att han blir en tillgång för att ge den politiska debattarenan en trevligare utstrålning. Det tror jag skulle kunna få fler intresserade av politiska debatter. Det är inte många (= ingen) i min närhet som likt jag lyssnar på politiska debatter. De flesta tycks anse att politiska debatter är det tråkigaste som finns när det borde vara bland det mest intressanta!

Hur ska politiska debatter bli lockande och intressanta för många fler?

Jag anser

• att en hövlig ton med tydlig respekt för andra åsikter än de egna krävs i vår tid.
• att viktiga politiska begrepp som frihet, rättvisa, ansvar, solidaritet … är allas och ska ges en tydlig tolkning ur respektive politisk ståndpunkt. På det viset undviks viktiga begrepp att bara bli tomma floskler som de varit hittills.
• att aktiva politiker måste bli mer trovärdiga i att visa att de har kontakt med verkligheten och medborgarnas behov.
• att respektive politik blir tydliggjord avseende åtgärder både på kort och längre sikt.
• att det är bra att visa både det som förenar och det som skiljer partier åt.
• ….
• att MEDIA – publik service – har en avgörande viktig roll - som de hittills inte varit mogna att leva upp till!

Jag tror inte …

• på en konfrontationstaktik med aggressiva utfall och “kärringtjafs”
• på konfliktinriktad och krisorienterad mediataktik
• …

Saklighet - allsidig belysning – utan TV-soff-tyckarelit – professionell granskning som är värd ordet och inte blir till granskning=förvanskning
---

Jag gillar verkligen bra dokumentärfilmer som skildrar människor, deras liv och traditioner precis så som det är i deras vardag. Filmen får inte vara snuttifierad eller klippt så man upplever att den döljer visst och framhäver annat. Den ska med filmens hjälp beskriva så nära verkligheten som möjligt – vara rättvisande.

“ALL SANNING KOMMER FRÅN ATT OBSERVERA NATUREN” nomadordspråk enligt den mycket intressanta dokumentärfilmen “Himalayas nomader”.

Speciellt intressant finner jag naturfolk och folk som lever på otillgängliga eller “ogästvänliga” platser. Det är något med deras uthållighet och förmåga att leva i den mest utmanande miljö.

Filmmakarnas budskap: Vattnet försvinner, dalarna torkar och nomaderna tvingas lämna – 80 % hade flyttat in till städerna … de konstaterar att det inte är ett lokalt problem.

En tragedi för Himalayas nomader blir ett inlägg i klimatdebatten. Jag hade föredragit två skildringar – ett om nomaderna och ett om miljön.

Nu blir det i stället  ….. bara fel …

Ibland får jag känslan att miljöfanatiker ser vår miljö som en tavla som ska se ut så i all evighet amen! Inget får förändras!

I själva verket sker en ständig förändring – sanningen finns i de studier av jorden och dess omgivning.

Vad jag vill säga är att samtidigt som vi måste acceptera förändringar i natur och klimat så måste vi naturligtvis också vara rädd om vår jord – leva med och inte mot den.

Ingenting kommer att förbli som det var – allting kommer att förändras – lev med och inte mot!
---

Ha ha ha – faktiskt tyckte jag artikeln i DN var riktigt rolig!  Kurra-gömma-lek mellan en politiker och journalisterna.

Jag kan riktigt känna frustrationen hos drevinriktade journalister – när de inte lyckas i sitt uppsåt. De lyckas inte med Carl Bildt och nu retar de sig på Felippa Reinfeldt. Se bara hur de drog fram och malde ner Juholt. Den granskningen skulle säkert kunnat hanterats på ett mycket mer professionellt journalistiskt sätt med etik närvarande i journalistiken.

Jag håller verkligen med om att politiker ska vara tillgängliga med sin politik för medborgarna/väljarna. Men jag är inte lika övertygad om att en jornalist ska göra en tolkning i mitt ställe. Det förtroendet har jag absolut inte för dagens journalister!

Public service har nedgraderat sig själv – tillräcklig allsidig belysning saknas, oftast vinklat och tolkningar som oftast kan ifrågasättas …. Public service har helt enkelt inte tillräckligt professionella journalister!!!

Public service skall vara i allmänhetens tjänst. Uppdraget behöver tydliggöras i sin innebörd med klargörande av ansvar samt krav på etik och moral i arbetet,

Man kan nästan tycka att nyhetsjournalister och ledarskribenter närmar sig skvallerpressen.

Skärp er!

Ha ha – ja denna – väldigt delade artikel – var riktigt rolig – ha ha ha ….
---

Hur skulle det se ut om vi accepterar lögnen som budskap?

Jag tycker Peter Kadhammar har en viktig poäng här. Det är ju faktiskt märkligt att en partisekreterare kan stå inför mikrofonerna och ljuga för svenska folket och samtidigt säga att de är Sveriges största parti. Vilken etik och moral finns då i ett parti som säger sig vara det största? Ganska skrämmande, eller hur?

Vem i hela världen kan man lita på? När det gäller politik …..

Sedan kan jag inte låta bli att småle över medias febrila önskan att vara med aktivt i valet av partiledare – gärna styra valet – … läsarna är “lyriska över Jan Eliasson” …. Jämtin har gått från 8% till 25% …. Kan inte (s) få jobba lite ifred med denna viktiga fråga. Kan man inte ge dem chansen att själva komma fram till den som de uppfattar bäst kan axla det viktiga uppdraget som partiledare!

Upp som en sol och ner som en pannkaka! Så blev det för Juholt. Hur blir det för nästa?

Just nu utstrålar Sveriges största parti rena rama odugligheten – odugligheten som regeringsalternativ.

Kanske är partiets dagar räknade?

Vem är den övermänniskan de letar efter som ska förena gammelsossar med nytänkande --- och jag undrar också VAR är de unga sossana?
---

Apropå att (s) anklagar (m) för att ha stulit deras begrepp – precis som om man skulle kunna äga begreppet “rättvisa” – korkat!

“

Vad är skillnaden mellan term och begrepp?

Begrepp är ett mångtydigt ord. Det kan ha olika betydelser i olika sammanhang:
”Han har inget som helst begrepp om ekonomi.”
”Demokrati är ett mångtydigt begrepp.”
”Rikssvenska är ett ofta använt begrepp i dispyter om vad som är rätt och fel.”
”Skev – ett nytt begrepp för genusforskningen”
”Polisen skulle stå i begrepp att avvisa någon”
”Livskvalitet är ett begrepp för framtiden.”
”Teater Mars har blivit ett begrepp inom finlandssvenskt teaterliv.”
”Vi måste reda ut begreppen.”
Terminologiarbete, som är en gren av språkvårdsarbetet, syftar till att utveckla olika fackspråk så att de så bra som möjligt duger för en precis och entydig kommunikation. I terminologiläran, som terminologiarbetets metoder och principer vilar på, används begrepp och term i sinsemellan klart avgränsade betydelser. Begreppet står här för människans inre bild eller den mentala föreställningen om företeelser i verkligheten, t.ex. föremål, händelser, väsen eller processer.
Ett begrepp som anknyter till en grupp företeelser i verkligheten (t.ex. träd eller cykel) kallas för allmänbegrepp och ett begrepp som anknyter till en enda, en unik, företeelse i verkligheten (t.ex. Kaknästornet) kallas för individualbegrepp.
Eftersom begreppen bara existerar i föreställnings- eller tankevärlden måste vi ge dem benämningar när vi kommunicerar. Vi förser dem då med ord eller uttryck, i fackspråket kallat termer. Termen kan liknas vid en etikett som man sätter på begreppet. Det begrepp som beskrivs med definitionen ”högvuxen, icke klättrande vedväxt med genomgående huvudstam” etiketteras med termen träd på svenska, arbre på franska och muorra på nordsamiska.
Kärnan i terminologiläran ligger i de inbördes relationerna mellan företeelser i verkligheten, begrepp i föreställningsvärlden samt termer och definitioner i den språkliga världen. I terminologiarbetet är det, om det skall vara framgångsrikt, fundamentalt att hålla reda på de tre världarna och att hela tiden veta var man befinner sig i diskussionen.

” enligt SPRÅKNÄMNDEN.

Jag lyfter ut det sista stycket:

Kärnan i terminologiläran ligger i de inbördes relationerna mellan

1. företeelser i verkligheten,
2. begrepp i föreställningsvärlden samt
3. termer och definitioner i den språkliga världen.

I terminologiarbetet är det, om det skall vara framgångsrikt, fundamentalt att hålla reda på de tre världarna och att hela tiden veta var man befinner sig i diskussionen.

Alltså detta tycker jag är himla intressant och det passar ju utmärkt att relatera till i den politiska debatten. Jag kollade upp detta just med tanke på att sossarna anklagar alliansen för att ha stulit “deras” begrepp.

Själv tyckte jag för länge sedan att det var konstigt att vänstern (s+v) ansåg att de hade ensamrätt på vissa begrepp och jag skrev till Schlingman som tips att jag tyckte att (m) skulle nyttja begrepp som “rättvisa” och sätta moderat tolkning – i syfte att utveckla den politiska debatten.

Ingen kan ju äga begreppet “rättvisa” endast beskriva sin mentala föreställning av begreppet kanske mot bakgrund av företeelser i samhället.  Som term kan “rättvisa” inte vara yvigt utan måste definieras. I den politiska debatten är det ofta alldeles för yvigt använt!

Hur ser socialdemokratisk rättvisa ut?
Hur ser moderat rättvisa ut?
Hur ser miljöpolitisk rättvisa ut?
Hur ser kristdemokratisk rättvisa ut?
Hur ser (v), (sd), (c) och (fp) rättvisan ut?

För oss medborgare är det mycket viktigt att RÄTTVISA beskrivs tydligt ur de olika politiska perspektiven!

Själv har jag fått nya insikter genom Språknämndens förtydligande av term/begrepp – TACK!
---

Socialdemokraterna har begärt debatt om den ökande arbetslösheten. Det är ju klart att de måste sätta detta område på dagordningen. Det skulle jag verkligen också gjort om jag var sosse.

Alliansen gick till val just med tanke på hur viktigt det är med jobb. “Målet är full sysselsättning”. Vilken otur då att tiderna är oroliga inom det ekonomiska och arbetspolitiska området. Visst i omvärlden rår man inte över. Jag är dock övertygad om att nuvarande regering klarar regerandet BÄTTRE än vad en s-regering skulle gjort i dessa tider!

Absolut övertygad om detta!

Ylva (s) inleder med en “pondus” som om hon aspirerade på den lediga partiledarposten inom sitt parti.

Trots de svåra tiderna har “utanförskapet” minskat och färre människor sitter fast i en destruktiv bidragsfälla.

Håller bara Ylva (s) sig ifrån falsett-tonen och slutar låta som en tjatig kärring så kanske fler kan tänka sig att lyssna på henne.
---

Ab, 

Härom morgonen väcktes jag av ett telefonsamtal. Hon ringde från Piteå sa hon. Jaha – och!

Jag trodde inte mina öron när det visade sig vara från ngt slags miljonlotteri. Ringer man och jagar folk för att köpa lotter!?

Jag bara säger det: Jag hatar lotterier och spel! Jag tycker det är förfärligt med statens inblandning i olika lotterier. Dubbelmoral utan sans!

Undantag: föreningars egna lotterier med egna alster som vinster.

Idag ringde en man – också från Piteå – samma ärende. Han ville erbjuda ett lottpaket. Milde tid!

SLUTA!

Tänk om ….

Ja tänk om vi kunde få en ordentlig nystart för svensk politik och politisk debatt-ton! Tänk om vi kunde få se politiker som visar att de har respekt för oliktänkande – politiska motståndare. Tänk om vi lyssnare, betraktare, politiskt intresserade slapp käbblet och vänsterns (s+v) fientliga, föråldrade och otidsenliga kampretorik.

Så intressant det skulle vara om vi slapp det fientliga konfrontationsinriktade och i stället fick uppleva ett konstruktivt frågereflekterande bemötandet för att klargöra politiska ståndpunkter mellan debattörer.

Låt oss också slippa dessa ordproducenter som pratar och pratar utan att säga något. Bästa exemplet just nu är Veronica Palm (s).

Exempel på trista käbblande politiker är Ulla (vp) och Ylva (s). Inget upplyftande alls att lyssna på dessa!

Apropå det sargade socialdemokratiska partiet. Är det egentligen så sargat? Kanske är det så enkelt att dess beståndsdelar uppenbarats på ett brutalt sätt och inte längre kunnat bemästras!? Beståndsdelarna enligt mig skulle då vara:

1. Trogna väljare som fötts till sossar och aldrig reflekterat kritiskt – de som skulle rösta på en häst om den var partiledare …
2. Den politiska eliten – sossepamparna – fackordföranden – fackrepresentanter – karriärsugna tjänstemän …
3. De som genom egen reflektion valt (s) som det parti vars politik de gillar och vill utveckla i tiden.

Grupp 1 och 2 har nog inget problem att “samarbeta” tvärtom – de är livsviktiga för varandra men samtidigt skjuter de sitt parti i sank. Tiden har helt kört över dem. De är båda utdöende i modern politik! Juholt hämtades ur denna gruppen. “Socialdemokraterna har varit, och är fortfarande, toppstyrda.”Lena Melin

Den 3-e gruppen … ja *suck* hur ska de klara av att tampas med de andra. Enda chansen är kanske att bryta sig loss? Men det gör nog inte aktiva sossepolitiker – det gör bara väljarna inom denna gruppen.

Det blir spännande att se vad som sker. Själv tror jag – just nu – att f.d. metallordförande Lövén är en het kandidat.

Men jag är övertygad om att sossarna måste separera från LO. Lika nödvändigt som att kyrka och stat är skilda åt!
--- 

Ab, Ab, Ab, Expressen, Expressen, Di, Di,  DN, DN,  SvD,  SvD,

Just nu presskonferens med Jämtin (s) ….

Det största problemet för SAP just nu är att det är så splittrat. Det är inte ledarlösheten! 

Splittringen bottnar skulle jag tro i vilsenheten i tiden. En gammal politik som förts för länge utan att utvecklas i tiden.

Om man tror att EN person ska kunna få ihop partiet igen gör man problemet enkelt. Det hade kanske fungerat tidigare med sin toppstyrning och fanatiska lojalitet. Nu går det nog inte längre att varken toppstyra eller vänta sig fanatisk lojalitet.

Jag tror inte att partiet så länge till kommer att ha väljare som “skulle rösta på en häst om den var partiledare”. (som en ledande s-skribent uttalade sig om s-väljare)

Jag tror inte (s) klarar av att vara ett stort parti längre. Politiken är inte värd det.

Skönt att det inte är sossar som håller i Sverige!

Ab,  Expressen,  Ab,  Expressen,
---

Så kreativt och konstruktivt att ge tio ungdomar chansen att utvecklas under sommaren. Åh vad jag gillar denna typ av tänk!!!!

Mjölby kommun – unga10 – … verkligen något att ta efter för fler kommuner … samt utveckla till fler områden!

En vinnande design är “Stickan” – jag har en sådan – COOL!!!!!!

---

BRAVO!

Gillas skarpt!!!!!!!!!!!

Sossarnas verkställande utskott har sammanträtt i två dagar, Deras uppgift/uppdrag har varit att hitta en väg framåt. Klart och tydligt!

Media – däremot – har velat tilldela utskottet uppdraget att avgöra om Juholt ska sitta kvar eller inte.

På vilket sätt fullföljer media sitt public service uppdrag med denna enkelspåriga inriktning!?

Vem som helst inser ju att Juholt snarare är en belastning för sitt parti än en tillgång men lika klart framstår det ju att han aldrig skulle lämna sin post “frivilligt”! Nu är han något – som avgående är han inget och som sagt det är kongressen som tillsätter partiledare. Han sitter till kongressen och där kommer en annan partiledare att väljas. Tills dess fortsätter SAP att skjuta sig själv i foten …. i sank.

SAP saknar politik i tiden – så är det ju bara!

Just nu behöver inte Sverige det som är dagens vilsna sossepolitik utan kompetent ledarskap. Sverige behöver dock en kompetent opposition. Man kan undra hur mycket spelrum sossarna vill ge Miljöpartiet och Vänsterpartiet på den egna bekostnaden …?

Ju längre sossarna vandrar vilset i avsaknad av ledarskap desto mer utrymme ger de till Mp och Vp.

AB, Ab,   Expressen,  DI, SvD,   Sydsvenskan,