…………………………………..
………………………………
……………………………..
!!!!!!!
---
Likt den viktiga granskningen av makten önskar jag att vi hade haft en grävande granskning av granskarna också!
Mer granskning av media och mer granskning av enskilda journalister – mer granskning av journalistiken – mer mer mer!
Men vem i hela världen skulle göra det? Journalister håller ju varandra om ryggen. Tänk om de skulle granskas likt politiker granskas – det skulle vara intressant! Kanske inte så mycket till innehåll men väl till strategival och konsekvenser.
Hur många journalister har haft svart hemhjälp eller barnpassning?
Hur många journalister har ngn gång köpt sex?
Hur många journalister har besökt sexklubbar?
Hur många jounalister har slagit sin fru/man?
Hur många journalister har underlåtit att betala liscens?
osv …
Vi vore väl mer betjänta av en seriös och rättskaffens journalistkår än någon som beter sig på ett sätt som de själva lyfter fram som felaktigt/brottsligt leverne hos andra. Det finns väl ingen anledning att ha annorlunda krav och levnadsregler för journalister än från politiker eller ….
Naturligtvis finns det ingen journalist som skulle avslöja en kollegas klandervärda leverne – det modet finns inte där! Inte det kreativa tänkandet att utveckla journalistiken heller!
---
Här är det just nu ORD OCH INGA VISOR!
Tala om att frånta sig ansvar!
Konsekvens av den oseriösa mediamakten! Samma här! Vad har detta med politik och seriös valbevakning att göra – bara medias brist på ansvarstagande – hur hanterar media denna fråga vore bättre att diskutera än hur Reinfeldt hanterar den!!!!!
Vi har en ansvarslös och inkompetent journalistkår som genom sin makt och denna inkompetens söker lösningar för påverkan och vilseledning!
Hur hanterar media sina egna mediautfall!
Det är minsann dags att ni tar tag i detta!
Jag lyssnade på SR igår – Vetenskaps nånting – där det handlade om Björn Ranelid.
Ranelid ser jag som en oerhört intressant och modig människa. Som beteendevetare är han bland det intressantaste som finns att följa. Himmel så många ointressanta människor det finns. Och oftast blir man påtvingad dessa ointressanta i tid och otid – inte minst i TV. Nu handlade det om Ranelid men hur lägger ansvarig journalist upp programmet?!
Här liksom i många program använder journalister sig av en “pytteliten människas uttalande” eller en “pytteliten människas åsikt” – som lyfts fram och ges en bas för diskussion. Detta är något jag reagerar mycket över. Hur kan man låte en pytteliten grej så ofta få det oproportionerliga utrymmet!? Är det ett seriöst sätt att jobba på för journalister? Jag tror det är “minsta ansträngningens taktik” – man griper tag i ngt man hört eller sett för att slippa själv att bygga upp basen – man gör det lätt för sig och tydligen har journalister lätt för att ge avkall på det seriösa och det som kräver en egen ansenlig insats. De har missat helt det egna ansvaret och sätter tydligen detta glatt åt sidan.
Ibland – läs gärna OFTAST – ger (enskilda) journalisters yrkesutförande uttryck för en stor brist på egen kompetens.
OBS!
---
Jag uttrycker mig ju väldigt generellt om journalister – det är klart att det måste finnas seriösa och ansvarsfulla journalister! Jag beklagar att jag klumpat ihop er här – men varför är ni så osynliga? Låt mig få komma i er väg – i radio – i TV …. jag lovar att jag ska lyfta fram er!
Och jag ser verkligen fram emot att få uppleva just er – ni ansvarsfulla och seriösa med det viktiga etiska förtecknet!
_________________________________
Jag har följt historien med snaskiga lågstående Aftonbladets sätt att punktera en valrörelse. Vad är det för pack av oseriösa medarbetare man drar till sig? varför reagerar inte mediavärlden och journalisttalesmän/kvinnor? Har man inga strategier för att sanera bland sig själva? Är det meningen att vi ska ha en yrkesgrupp som kan bete sig hur som helst och utan etiska regler?
Journalister har ju ett enormt viktigt uppdrag och borde vara mogna ett sådant ansvar! Det är de inte! Hade de varit det så skulle sådana här situationer inte uppstå.
Lärare är på väg – hoppas jag – att få etiska regler med kraft att utesluta likt jurister och läkare. Samma borde gälla journalister. Hur omänskligt får man egentligen bete sig!? Hur många brott mot de mänskliga rättigheterna bryter oseriösa journalister emot?
Jag tycker journalisters jakt på kända och offentliga personer är orättfärdig och omänsklig – se till att sanera er verksamhet och skapa era etiska regler som visar att ni är mogna ansvar och att även ni är människor bland medmänniskor!
Jag ser fram emot hur ert viktiga uppdrag som granskare ska kunna genomföras på ett moget och ansvarsfullt – korrekt och mänskligt sätt!
Jag tycker Aftonbladet ska sanera bort sig själva – de platsar inte …..
Dessutom finns det övrig media - med public service - som har ett ansvar i hur de tar tag i eller inte tar tar tag i en sådan här skamlig journalistaktivitet.
---
DN, Paul Ronge,
Här är klotter från vänstern. Förfulande i den vackra miljön.
---
Ha det skönt i solen – njut av allt det vackra!
Någon gång skulle jag nog vilja vara med i Almedalen men inte denna gången. Seriösa debatter gillar jag verkligen och olika åsikter är uppfriskande men finns det ingen respekt mellan människor så gillar jag det definitivt INTE.
RESPEKT och i MÄNNISKORÄTTSLIG anda är viktigt. Tidigare använde man ju i “kristen anda” för att tydliggöra vad man menade. Men den där kristna andan har liksom hamnat på fel spår med alla sina övergrepp på barn och vuxna.
Nu försöker världen enas under “MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER” och “BARNS RÄTTIGHETER” och jag önskar så att man når framgång … samtidigt kan jag undra hur Mänskliga rättigheter framträder i vår Europeiska närhet där våldet ligger så nära bara för att någon uttrycker sin åsikt. Jag tänker på finskan som står under polisbeskydd för att ha föreslagit att religiösa symboler tas bort i skolor.
Hur framträder andan “MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER” och respekt mot medmänniskor i vardagen – sådana saker vill jag lyfta fram – hur fungerar det i den nära vardagen – hur är människor mot varandra – hur klarar man att hålla isär sak och person – …
---
Det är alldeles för många som saknar förmåga att hålla isär SAK och PERSON!
Jag tror tom att det finns människor som har svårt för begrepp som “etik” och “moral” – så viktiga i alla olika människomöten!
Jag tror tom att det finns människor som använder begreppen som skällsord – hur ser deras praktiska omsättning av Mänskliga rättigheter ut?
Jag visar genom bilder hur vänstern skräpar ned i samhället med sina uppklistrade budskap och förfulande klisterlappar. Jag visar och beskriver en företeelse i samhället en handling som utförs. Så ser det ut!
Reaktionen blir personangrepp …. hur lågt och korkat kan det bli … dessutom helt ointressant
---
“Ny konvention idag ska stoppa sexuella övergrepp i Europa” stod det på Twitter från Europaportalen.
Min första reaktion var att tänka hur i hela fridens dar ska en konvention stoppa!? Det är väl inte skrivandet som kan stoppa - det är handlingarna som måste stoppas … sedan klickade jag mig till artikeln som hade en länk i Twittermeddeandet.
Artikeln handlade om att preskribtionstiden ska ökas och förövare kunna ställas inför rätta långt efter offrets myndighetsdag. Jomen det är ju utmärkt – varför ha en preskribtionstid överhuvudtaget!? Offret lär inte komma över brottet under sin livstid iaf inte helt. Och det är väldigt få som klarar att använda upplevelsen som en styrka. Skulle tänka mig att det ger liknande konsekvenser och reaktioner som mobbning . Tänk om straffen kunde vara i proportion till offrets lidande – bara en tanke …
Dessutom skulle man se till att det blir lättare för ungomar att slå larm – tex genom en klickbar knapp på Facebook. Varför inte också byta ut de religiösa symbolerna i skolorna mot något som gagnar ungdomar bättre!?
Europaportalen,